Pirr i magen? Nja...
Jaha, då var det sista gången på 2 ½ månad man satte foten i skolan. Känns lite konstigt faktiskt. Det känns inte ett dugg som sommarlov. Jag vet inte varför men med åren så har jag inte det där pirret i magen längre som jag alltid hade förut. Det spelar ingen roll om det är skolavslutning, julafton eller min födelsedag. Det känns som vilken dag som helst. Man klär sig extra fint och solen skiner igenom molnen, rektorn håller ett tal om hur vi ska ladda batterierna.
Men när jag var liten pirrade det alltid i magen och man kände i hela kroppen att nu är det dags, idag är den där speciella dagen. Den känslan får jag inte längre. Jag vet att jag har sommarlov nu och jag vet att jag har 10 härliga, lediga veckor framför mig som jag kan bestämma helt själv hur jag ska tillbringa. Jag kan välja att ligga på soffan hela dagarna och se om alla avsnitt av 'sex and the city', jag kan välja att köra slut all bensin på moppen och sedan tanka den full igen eller så kan jag välja att bara ligga på båten och gassa i solen. Det spelar ingen roll. Ingen har något att säga till om, det är mitt val, ingen annans. Men jag saknar ändå det där känslan, att verkligen känna fullt ut att det är sommarlov. Att få känna enda ut i fingerspetsarna att jag slipper läxor för ett ögonblick.
Jag kan inte få tillbaka det där pirret hur mycket jag än vill. Tro mig jag har försökt. Jag har kommit till den åldern där sommarlov, julaftonar och födelsedagar är självklara. Nu pirrar det i magen när killen man är kär i skickar ett sms men när man var liten pirrade det i magen när jultomten kanckade på dörren, hela skolan sjöng 'Den blomstertid' eller när man blev väckt av familjen sjungande 'Ja, må han leva'. Jag vill inte bli liten igen, jag älskar den åldern jag är i nu. Jag älskar att få åka moped, få betyg och att få mer ansvar, behandlas vuxnare. Samtigigt vill jag tillbaka till åldern när man fick pirret i magen, då man slapp ta massa ansvar. Man behövde inte hålla ordning på allting, man kunde slappna av mer. Och de mest alldagligaste sakerna blev roliga, spännande och förtjusande.
Det hade varit skönt att känna så, ibland i alla fall...
Men jag ska ta vara på mitt sommarlov, jag ska leva det fullt ut och göra det jag vill. Dock kan jag inte riktigt jubla än. Jag får jubla på ett nytt sätt, men aldrig kommer jag få tillbaka samma pirr.
Trots allt är jag lycklig just nu, pirr eller inte!
Hoppas ni får världens bästa sommarlov, jag kommer sakna alla. Men vi ses ju till hösten!
Kommentarer
Postat av: Emma
Ja verkligen synd att just "det" pirret är borta... Men nu känner vi nya pirr i magen, det är dom vi måste hitta och då saknar man ju inte de gamla pirren, eller hur? För då är det helt enkelt inte det som ger "det" pirret längre haha, jag förstod knappt själv. Men hoppas att vi kan träffas i sommar iaf:D <33
Postat av: Koffe
Hoppas du får ett bra lov du med! :)
Trackback
